Nej nu ska jag bli bättre på det här..
Nu jävlar ska jag ta mig i kragen och bli bättre på att skriva.
Har så mycket att berätta så jag inte vet var jag ska börja....
Men iallafall så kan jag börja berätta det tråkiga som har hänt Sjaket.
Som dom flesta kanske känner till så har hon vart halt hela sommaren. Men iallafall så började det i Juni dagen innan jag skulle åka till Älvkarleby, tog in henne från hagen och hon var halt. Hon fick vila i en vecka, men ingen skillnad. Veterinären kom ut och vi fick medicin för kotledsinfalmmation. Ingen skillnad efter 3 veckor, fick en dos till på 2 veckor men ingen skillnad då heller. Vi bokade tid på Strömsholm och åkte dit. Tog massa bilder på hennes ben och bedövade henne och vi behandlade mot kotledsinflammation igen, fast på det andra benet. Åkte hem hon stog på box i 2 veckor och vi åkte på återbesök. Hon "friskförklarades" eller vi kunde börja rida henne igen.
När vi var på återbesök så fick hon även ett bar specialskor.
Vanliga skor är ju platta men Sjakets skor var böjda uppåt i fram- och bakkant. Dom här skorna fick hon för att hon skulle "rulla igenom" kotan mer och inte bli så plattfotad.
Men jag kände igen skillnad. Väl när vi skulle börja trava henne så halta hon dom första stegen vi tog. Då hade vi skrittat efter anvisningar i 2 veckor. Så då åkte vi in, men veterinären vi hade ibörjan var på semester så då fick vi bara smärtlindrande och fick en ny tid när veterinären kom tillbaka.
Vi var dit igen och vi sprutade och gjorde allt vi kunde men vi hittade inget fel på henne. Vi kom in med att hon var halt på vänster fram och när vi åkte därifrån var hon halt på vänster och höger fram samt höger bak.
Så då tog vi beslutet att vi skulle döma ut henne (triangelmärka henne) eftersom hon hade ett högt avelsvärde så skulle hon få gå tillbaka till å bli avelsboxen. Så vi fick intyg och vi skulle skicka in alla papper. Hon fick iallafall diagnosen lång framskriden Artros (vet inte hur det stavas) Ledbesvär är det iallafall. Hon var typ som en stelopererade människa i sina kotleder.
När vi kom hem från strömsholm så var hon ändå inte så halt så det syntes utan det kom bara fram om man böjde henne. Men en morgon när jag kom ner så ville hon inte gå ur boxen, men försker få ut henne iallafall och då hoppar hon fram på 3 ben. Från att vara haltfri när vi tog in henne dan innan så var hon blockhalt på morgonen när hon stått i boxen. Troligtvis så hade Artrosen blivit värre
Men hon hade haft såna här vändor hela sommaren och då har vi låtit henne stå i box några dagar och så har det blivit bättre. Men så ont hon hade nu sista gången har hon aldrig haft på hela sommaren. Det var hemskt å se.
Hon stog iallafall inne i 3 dagar, lite bättre men ingen direkt skillnad. Men hon fick iallafall gå ut i liten sjukhage som var lika står som hennes box. Så kunde hon iallafall äta gräs om dagarna.
På kvällen var det lite värre. Hon fick stå inne en dag till och hon blev lite bättre.
Men varje steg hon tog så smärta det i hennes ögon, det var som om hon hade gett upp. Det skulle inte bli bättre.
Jag visste att hon behövde smärtlindrande eftersom hon hade så ont.
Så helgen den 10 september satt jag och pratade med henne i boxen och då bestämde jag mig att hon inte skulle få lida något mer. Det var det svåraste beslut jag tagit, att skilja sig från sin bästa kompis så tidigt och på detta sätt. Det var hemskt. Jag kunde inte prata om det på flera dagar. Ingen fick nämna det, för jag ville inte tänka på det.
När jag tog beslutet så hade jag ändå 2 val som jag tänkte igenom väldigt noga.
ETT: Jag skulle kunna ge henne smärtlindrande som hon måste behöva gå på hela livet, buta. Med butan i kroppen skulle hon inte känna av det onda. Men som avelsmärr kan hon inte gå på det då det kan skada fostret. Så hon skulle bara få gå i hagen och inte göra något i många år, eftersom hon inte var gamla.
Eller
TVÅ: Hon skulle få sluta sina lyckliga år lycklig!
Och inte bli någon gamal tjurkärring som aldrig är glad för ingen gör något med henne.
Jag ville inte se henne bli den där gamla tjuriga tanten, utan jag ville komma ihåg henne som den glada, positiva och helt underbar Sjaket som gjorde allt för mig i vilka lägen vi än var/kom i.
Om några år skulle dom minnena vara borta och hon vara den där gamla tanten som går i hagen.
Därför tog jag det svåra beslutet och lät henne somna.
Vet säkert att några tycker det jag gjorde var fel men jag vet själv att det var rätt. Och veterinären tyckte även hon att jag var modig å ta detta beslut, hon tyckte även det var rätt beslut.
Det är inget liv för en häst att gå på smärtlindrande hela livet. Varför plåga ett djur man älskar? Älskar man sitt djur så mycket så är det bättre att släppa taget.
Jag vet iallafall att idag så springer hon på stora gröna ängar och har aldirg ont tillsammans med Jasmin, Molly, Snowe och lilla Tenneriffa.
Jag vet att det är fånigt men jag tror på det, i Nangiala..
Sista hoppet jag tog med min älskling<3
Har så mycket att berätta så jag inte vet var jag ska börja....
Men iallafall så kan jag börja berätta det tråkiga som har hänt Sjaket.
Som dom flesta kanske känner till så har hon vart halt hela sommaren. Men iallafall så började det i Juni dagen innan jag skulle åka till Älvkarleby, tog in henne från hagen och hon var halt. Hon fick vila i en vecka, men ingen skillnad. Veterinären kom ut och vi fick medicin för kotledsinfalmmation. Ingen skillnad efter 3 veckor, fick en dos till på 2 veckor men ingen skillnad då heller. Vi bokade tid på Strömsholm och åkte dit. Tog massa bilder på hennes ben och bedövade henne och vi behandlade mot kotledsinflammation igen, fast på det andra benet. Åkte hem hon stog på box i 2 veckor och vi åkte på återbesök. Hon "friskförklarades" eller vi kunde börja rida henne igen.
När vi var på återbesök så fick hon även ett bar specialskor.
Vanliga skor är ju platta men Sjakets skor var böjda uppåt i fram- och bakkant. Dom här skorna fick hon för att hon skulle "rulla igenom" kotan mer och inte bli så plattfotad.
Men jag kände igen skillnad. Väl när vi skulle börja trava henne så halta hon dom första stegen vi tog. Då hade vi skrittat efter anvisningar i 2 veckor. Så då åkte vi in, men veterinären vi hade ibörjan var på semester så då fick vi bara smärtlindrande och fick en ny tid när veterinären kom tillbaka.
Vi var dit igen och vi sprutade och gjorde allt vi kunde men vi hittade inget fel på henne. Vi kom in med att hon var halt på vänster fram och när vi åkte därifrån var hon halt på vänster och höger fram samt höger bak.
Så då tog vi beslutet att vi skulle döma ut henne (triangelmärka henne) eftersom hon hade ett högt avelsvärde så skulle hon få gå tillbaka till å bli avelsboxen. Så vi fick intyg och vi skulle skicka in alla papper. Hon fick iallafall diagnosen lång framskriden Artros (vet inte hur det stavas) Ledbesvär är det iallafall. Hon var typ som en stelopererade människa i sina kotleder.
När vi kom hem från strömsholm så var hon ändå inte så halt så det syntes utan det kom bara fram om man böjde henne. Men en morgon när jag kom ner så ville hon inte gå ur boxen, men försker få ut henne iallafall och då hoppar hon fram på 3 ben. Från att vara haltfri när vi tog in henne dan innan så var hon blockhalt på morgonen när hon stått i boxen. Troligtvis så hade Artrosen blivit värre
Men hon hade haft såna här vändor hela sommaren och då har vi låtit henne stå i box några dagar och så har det blivit bättre. Men så ont hon hade nu sista gången har hon aldrig haft på hela sommaren. Det var hemskt å se.
Hon stog iallafall inne i 3 dagar, lite bättre men ingen direkt skillnad. Men hon fick iallafall gå ut i liten sjukhage som var lika står som hennes box. Så kunde hon iallafall äta gräs om dagarna.
På kvällen var det lite värre. Hon fick stå inne en dag till och hon blev lite bättre.
Men varje steg hon tog så smärta det i hennes ögon, det var som om hon hade gett upp. Det skulle inte bli bättre.
Jag visste att hon behövde smärtlindrande eftersom hon hade så ont.
Så helgen den 10 september satt jag och pratade med henne i boxen och då bestämde jag mig att hon inte skulle få lida något mer. Det var det svåraste beslut jag tagit, att skilja sig från sin bästa kompis så tidigt och på detta sätt. Det var hemskt. Jag kunde inte prata om det på flera dagar. Ingen fick nämna det, för jag ville inte tänka på det.
När jag tog beslutet så hade jag ändå 2 val som jag tänkte igenom väldigt noga.
ETT: Jag skulle kunna ge henne smärtlindrande som hon måste behöva gå på hela livet, buta. Med butan i kroppen skulle hon inte känna av det onda. Men som avelsmärr kan hon inte gå på det då det kan skada fostret. Så hon skulle bara få gå i hagen och inte göra något i många år, eftersom hon inte var gamla.
Eller
TVÅ: Hon skulle få sluta sina lyckliga år lycklig!
Och inte bli någon gamal tjurkärring som aldrig är glad för ingen gör något med henne.
Jag ville inte se henne bli den där gamla tjuriga tanten, utan jag ville komma ihåg henne som den glada, positiva och helt underbar Sjaket som gjorde allt för mig i vilka lägen vi än var/kom i.
Om några år skulle dom minnena vara borta och hon vara den där gamla tanten som går i hagen.
Därför tog jag det svåra beslutet och lät henne somna.
Vet säkert att några tycker det jag gjorde var fel men jag vet själv att det var rätt. Och veterinären tyckte även hon att jag var modig å ta detta beslut, hon tyckte även det var rätt beslut.
Det är inget liv för en häst att gå på smärtlindrande hela livet. Varför plåga ett djur man älskar? Älskar man sitt djur så mycket så är det bättre att släppa taget.
Jag vet iallafall att idag så springer hon på stora gröna ängar och har aldirg ont tillsammans med Jasmin, Molly, Snowe och lilla Tenneriffa.
Jag vet att det är fånigt men jag tror på det, i Nangiala..
Sista hoppet jag tog med min älskling<3
Sjaket
jaha, då var vi tillbaka till början =( I Onsdags när jag skulle prova trava henne för första gången så haltar hon =(
Så i Torsdags var vi till Strömsholm igen, men fick inte så mycket svar. Utan bara att hon är halt.
Veterinären som vi hade första gångerna var på semester så vi fick en annan och om han skulle försöka hitta vad som var felet så behövde vi göra om allt frånn böjan. Så då tyckte dom att det var bättre och vänta tills veterinären kom tillbaka från semestern.
Så nu får vi vänta till den 1 september på återbesök med henne =(
Och fram till de ska hon bara gå i hagen.
Så i Torsdags var vi till Strömsholm igen, men fick inte så mycket svar. Utan bara att hon är halt.
Veterinären som vi hade första gångerna var på semester så vi fick en annan och om han skulle försöka hitta vad som var felet så behövde vi göra om allt frånn böjan. Så då tyckte dom att det var bättre och vänta tills veterinären kom tillbaka från semestern.
Så nu får vi vänta till den 1 september på återbesök med henne =(
Och fram till de ska hon bara gå i hagen.
Sjaket
Idag så skritta jag en liten stund på Sjaket. Kunde inte hålla mig till imorgon.
Hon var jätte duktig och jag kände inte av något av skadan. =D
Har lagt upp ett schema för henne den här veckan.
Hon var jätte duktig och jag kände inte av något av skadan. =D
Har lagt upp ett schema för henne den här veckan.
Sjaket =)
Igår var Ebba och jag till Strömsholm med Sjaket på återbesök.
Hade tid vid 2 och fick vänta i 15min sen sprang vi fram och tillbaka i deras spring gång. Och han tyckte det såg jättebra ut. Så hon blev friskförklarad. =)
Men Sen behövde vi vänta i ca 1h på hovslagarn, då hon skulle få lite specialskor på fram så hon ska rulla mer i trakterna. När vi gick därifrån tyckte hon de var lite obehaligt men hon rätta sig snabbt och när vi kom hem så var det inga problem.
På Måndag ska jag börja skritta igång henne, då hovlagarn tyckte jag kunde ge henne några dagar att vänja sig vid sina nya skor. =)
Så nu är vi på G igen så får vi se vad som händer i framtiden...
Hade tid vid 2 och fick vänta i 15min sen sprang vi fram och tillbaka i deras spring gång. Och han tyckte det såg jättebra ut. Så hon blev friskförklarad. =)
Men Sen behövde vi vänta i ca 1h på hovslagarn, då hon skulle få lite specialskor på fram så hon ska rulla mer i trakterna. När vi gick därifrån tyckte hon de var lite obehaligt men hon rätta sig snabbt och när vi kom hem så var det inga problem.
På Måndag ska jag börja skritta igång henne, då hovlagarn tyckte jag kunde ge henne några dagar att vänja sig vid sina nya skor. =)
Så nu är vi på G igen så får vi se vad som händer i framtiden...
Sjaket till....
| Avelsto KWPN - bytes till unghäst |
 |
| Typ: Stora hästar - Inriktning: Allround - Kön: Sto - Födelseår: 1999 Namn: Sjaket |
| Jag har ett sto född -99 KWPN, hollänsk import. Tävlad 120 hopp och debutant fälttävlan. Hon har väldigt fin stam, e.RAPHAEL - ue.ZEUS, hela stammen hittar ni här http://www.allbreedpedigree.com/sjaket. Hon har samma stam som de kända hoppstoet Ratina Z som Ludger Beerbaum red OS med. Hon har fått ett föl i Holland när hon var 4år, som tävlar idag 130cm hoppning. Hon är väldigt snäll och gör aldrig något dumt. Lastar sig själv, inga problem med skoning eller duschning av henne. Kan tycka rakapparaten är lite läskig men bara man själv är lugn och inte stressar upp sig så står hon stila. Hon har tyvärr haft kotledsinflammation i ena fram och kommer troligen behöva special skor om hon ska forsätta tävlas i de högre klasserna. Och jag själv rider Fälttävlan och det kan hon tyvärr inte forsätta tävlas i då skorna sätter stopp för de. Därför vill jag se om det möjligen finns någon som är intresserad av ett snygg KWPN sto att avla på/promenad/lättare träning i dressyr/hopp. Jag säljer henne för 45000kr, men jag ser helst att det kanske finns någon som har en unghäst som jag kan byta med. Hästen ska vara mellan 3-6 år, 163cm- 170cm. Sto eller valack spelar ingen roll, ej hingst! Hästen behöver inte ha gjort något men ska helst vara van vid uppsutten ridning i skritt, tarv och galopp. |
| 120 hopp LA dressyr Lätt Fälttävlan |
| Pris 45 000 kr |
Sjaket igår!
Shit vad fin hon var! Hon slog lite med huvudet i början när vi skritta upp till Hällby, men så fort vi kom in io paddocken. Mamma ställde fram ett räcke och en oxer. Hoppade bara 8-9 språng då Hällbys paddock är rätt så hård. Sjaket är ju iallafall fälttävlans häst så hon måste kunna gå bra på olika underlag, ibland hoppar man på gräs sen hoppar man på lite hårdare grus. Underlaget skiftar mycket i fälttävlan.
Men jag behövde verkligen känna på henne innan Fredag.
Började iallafall rida i alla gångarter, gjorde lite övergångar från halt-skritt-galopp-skritt-trav. Lyssnade superbra!
Sen hoppade vi fram lite låg och fortsatte uppåt. Hon rev bara en enda gång, och hon som brukar riva hela tiden.
Jag hoppade en liten bana på 4 språng på 110cm och det kändes super bra, så mamma höjde ett hål på oxern och räcket. Sista oxern låg alltså på 120cm! Det är det högsta jag har hoppat med henne :) Och det roliga var att hon hoppade bättre på den sista oxern än vad hon gör på det lägre hindrena.
Så debuten i 110cm på Fredag kommer nog inte vara några problem:D
Inatt så fick hon stå med BackOnTrack paddar runt om och blev jätte ompysslad när jag kom hem efter jag hade ridit Lollo:)
Min flikka är bäst:)
Men jag behövde verkligen känna på henne innan Fredag.
Började iallafall rida i alla gångarter, gjorde lite övergångar från halt-skritt-galopp-skritt-trav. Lyssnade superbra!
Sen hoppade vi fram lite låg och fortsatte uppåt. Hon rev bara en enda gång, och hon som brukar riva hela tiden.
Jag hoppade en liten bana på 4 språng på 110cm och det kändes super bra, så mamma höjde ett hål på oxern och räcket. Sista oxern låg alltså på 120cm! Det är det högsta jag har hoppat med henne :) Och det roliga var att hon hoppade bättre på den sista oxern än vad hon gör på det lägre hindrena.
Så debuten i 110cm på Fredag kommer nog inte vara några problem:D
Inatt så fick hon stå med BackOnTrack paddar runt om och blev jätte ompysslad när jag kom hem efter jag hade ridit Lollo:)
Min flikka är bäst:)
Sjaket:)
Idag så skrittade jag Sjaket för första gången sen hon blev skadad den 21/7... Nästan 3 månader har det tagit:(
Men nu så är vi på G...
I paddocken så longerade jag henne, hon fick trava massa idag med mycket avsaktningar. Sen så fick hon prova galoppera lite, trodde hon skulle busa men hon galopperade jätte lugnt.
Sen så tränade vi lite från marken att hon skulle böja i båda varven och slappna av. Hon var väldigt motsträvig och stel, kanske inte så konstig eftersom hon har stått så länge men efter ett tag i arbete så släppte det och gick rätt så bra.
Men nu så är vi på G...
I paddocken så longerade jag henne, hon fick trava massa idag med mycket avsaktningar. Sen så fick hon prova galoppera lite, trodde hon skulle busa men hon galopperade jätte lugnt.
Sen så tränade vi lite från marken att hon skulle böja i båda varven och slappna av. Hon var väldigt motsträvig och stel, kanske inte så konstig eftersom hon har stått så länge men efter ett tag i arbete så släppte det och gick rätt så bra.
Sjakets första dag:)
Sjaket följde med till ridhuset idag.
Det var första gången som hon fick anstränga sig. Inna har jag knappt kunnat gå ut och gå med henne utan hon skulle bara vila. Men idag så fick jag longera henne. Inte länge men ändå..
Mamma gick runt med henne medans jag tränade Kitty och sen när jag var klar så fick hon gå på volt lite.
Travade några varv och hon visade inga tecken på att hon skulle vara halt. :)
Så nu väntar bara en långt igångsättning.
Kommer ungefär se ut så här.
2 veckor med longering och ut och promenera i rask takt.
2 veckor då jag varvar med longering och sätter mig upp och skrittar henne.
Sen så kan jag börja trava lite lätt i 2 veckor och då kan hon börja galoppera när jag longerar henne.
Ska fortsätta med promenaderna.
Efter att ha travat i ca 2-3n veckor så kommer jag börja galoppera på rakt spår på henne.
och efter nån vecka med detta så kan jag nog börja jobba henne lite mer på böjt spår och börja komma tillbaka till hennes vanliga träningsschema.
Och sen kommer hon få vinter vila under halva december fram till mitten av januari.
Kommer ha så mycket då eftersom julen är den värsta månaden på jobbet. Den är så lång och till jul ska verkligen alla baka själva så då köper alla extra mycket ägg..
Men sen till februari så kanske jag kan börja små hoppa lite. Längtar enormt fram tills dess.
Sen får man väl se hur hård vinter blir om man änns kan göra något alls eftersom hästarnas lungor skadas om man rider när det är för kallt. Och alla säger ju att deet kommer bli en likadan vinter som förra, om inte kallare.. :S
Så här såg det ut när jag och sjaket var ute och red en dag i vintras:) 
Lägesrapport Sjaket:)
Lägesrapport för Sjaket är iallafall att det går framåt. Hon är inte halt längre när hon springer och vänder i hagen. Hon har aldrig varit halt när hon har sprungit rakt på men när hon vänder eller svänger så haltar hon och det gör hon inte längre. Så ett steg i rätt riktning känner jag att det går :)På Fredag är det 2 veckor kvar innan jag får longera henne för första gången, och om det går bra så börjar igång sättningen. kommer ta lång tid men det är det värt om hon blir frisk. Saknar att rida min flicka så himla mycket!!! Längtar hur mycket som helst. Det tråkiga är väl att det kommer vara mörk och kallt när jag får börja rida henne,, Men det får jag väl stå ut med. Jag får ju iallafall rida min underbara flicka:D Ser på henne att hon verkligen vill ut och bli riden nu. Känner mig jätte taskig när jag hämtar någon av det andra och hon får stå kvar i hagen. Hon har en sån ledsen blick då. Ibland börjar nästan gråta för jag tycker så himla synd om henne.
Tiden har ju gått så snabbt oxå. Har snart haft henne i 1 år. 1 år sen jag hittade henne på Hästnet. 1 år sen jag åkte och provred henne. 1 år sen hon kom hit till mig. 1 år med medgångar och motgångar, massa skratt och massa tårar. Vi fick en väldigt dramatisk början men det vände vi och innan då blev skadad var vi på topp, och dit ska vi igen!:) Detta år har gått så himla snabbt, förstår inte vart alla dagar har tagit vägen!
här hade jag haft henne i knappt en månad
Hon är ju så himla söt min älskling!
längtar!!! <3
//Camiilla
Tiden har ju gått så snabbt oxå. Har snart haft henne i 1 år. 1 år sen jag hittade henne på Hästnet. 1 år sen jag åkte och provred henne. 1 år sen hon kom hit till mig. 1 år med medgångar och motgångar, massa skratt och massa tårar. Vi fick en väldigt dramatisk början men det vände vi och innan då blev skadad var vi på topp, och dit ska vi igen!:) Detta år har gått så himla snabbt, förstår inte vart alla dagar har tagit vägen!
här hade jag haft henne i knappt en månad
Hon är ju så himla söt min älskling!
längtar!!! <3
//Camiilla
